Vad är Interlingua?

Interlingua publicerades 1951 av International Auxiliary Language Association, mera känt som IALA. Det är det mest utbredda naturalistiska hjälpspråket.

Interlingua är märkligt därför att det genast förstås av italienare, spanjorer och portugiser som tillsammans beräknas vara över 800 miljoner talare. Just därför används interlingua som en introduktion till dessa språk.

De starka krafterna vetenskap, teknologi, handel, diplomati och konst i kombination med den historiska dominansen av de grekiska och latinska språken har resulterat i ett stort, gemensamt ordförråd ibland de västerländska språken. Interlingua använder ett objektivt förfarande för att extrahera och standardisera de vanliga orden som man finner i kontrollspråken. Dessa är engelska, franska, italienska, spanska och portugisiska med tyska och ryska som referensspråk i andra hand. Ord från vilka språk som helst kan tas med om de bara finns med i minst tre av kontrollspråken.

Interlingua är en kombination av ett redan existerande ordförråd med en minimal grammatik också med ursprung i kontrollspråken.

Genom att interlingua genast förstås av romanskspråkiga gör det lätt att lära. Tack vare enkel grammatik och regelbundna mönster för ordbildning kan man mycket lättare lära sig interlingua än något annat ”naturligt” språk. Ord i interlingua behåller sin naturliga form. De blir inte förvanskade för att passa in i någon speciell grammatik eller något annat regelverk. Varje ord behåller sin normala stavning, mening och sitt uttal.

När man lärt sig interlingua kan man lära sig de besläktade språken kvickt och lätt. Eller just bara förstå dem. Forskning har visat att studenter i Sverige ganska lätt kan översätta lätta texter från spanska, italienska och portugisiska efter att ha lärt sig interlingua. Ett exempel är att en interlinguaklass kunde översätta en spansk text som en spanskstuderande efter 150 timmars studier fann det alltför svårt att klara.

Uppåt och Nedåt

En tidig praktisk tillämpning av interlingua var det vetenskapliga nyhetsbrevet Spectroscopia Molecular, som utgavs från 1952 till 1980. Under 1954 användes interlingua vid den 2:a World Cardiological Congress i Washington DC, för både skrivna sammanfattningar och muntlig översättning. Inom några få år blev det samma användning under nio påföljande kongresser. Mellan mitten av 1950-talet och senare delen av 1970s talet utgavs omkring trettio vetenskapliga och medicinska tidskrifter i sammandrag på interlingua av Interlingua. Science Service, som var utgivare av Science Newsletter vid den tiden. Där fanns en månatlig kolumn på interlingua från tidigt under 1950 ända till 1970. Under 1967, röstade den mäktiga International Organization for Standardization (ISO) enhälligt för att anta interlingua som bas för sina lexikon.

IALA stängdes under 1953 men blev aldrig formellt upplöst förrän omkring 1956. En efterföljande organisation, Interlingua Institute, grundades 1970 för att stödja språket i USA och Kanada. Detta nya institut stödde arbetet av andra språkliga organisationer, gjorde ansenliga vetenskapliga insatser och gjorde sammanfattningar av vetenskapliga och medicinska publikationer. En av de största framgångarna var publiceringen av två jättevolymer i fytopatologi under 1976 och 1977. De utfördes av American Phytopathological Society i samarbete med U.S. Department of Agriculture.

Interlingua har intresserat många tidigare anhängare till andra internationella språkprojekt, särskilt Occidental och Ido. Den tidigare occidentalisten Ric Berger, grundade Union Mundial pro Interlingua (UMI) 1955 och vid slutet av 50-talet hade intresset för interlingua börjat överstiga det i Nordamerika.

Arbeten på interlingua har publicerats av universitet i Sverige och Italien och från 1990 Interlingua och även i Brasilien och Schweiz. Flera skandinaviska skolor satte igång projekt som använde interlingua som läromedel för internationella vetenskapliga och grundläggande ordböcker.

Interlingua Institute upplöstes 1990 efter ekonomiska dispyter med UMI. Ett sällskap benämnt American Interlingua Society etablerades följande år och svarade på ökande intresse i Mexico. Detta ersatte Institutet. Efter detta startades Interlingua Education Institute.

Sovjetblocket

Interlingua talades och stöddes i Sovjetunionen trots försök att undertrycka språket. I Östtyskland konfiskerade myndigheterna brev och tidskrifter som UMI sände till representanter för interlingua där. I Tjeckoslovakien fick Július Tomin hotelsebrev efter sin första artikel på interlingua. Trots fortsatt förföljelse fortsatte han att vara representant för interlingua och undervisade om interlingua i skolor och författade en lång serie artiklar och böcker.

Interlingua idag

Idag sprider sig intresset för interlingua från ”vetenskapen” till den allmänna publiken. Enskilda, regeringar och företag använder interlingua för lärande och instruktion, resor, publicering på Internet och kommunikation över språkgränser. Interlingua stöds nu av Interlingua Education Institute och av Union Mundial pro Interlingua (UMI).

Antalet användare av interlingua har vuxit stadigt under det senaste halvseklet. Som sagts tidigare är interlingua det mest använda naturliga hjälpspråket. Interlinguas största fördel är att det är det språk som förstås allra bäst. Det är som en följd av sin naturliga grammatik och ordförrådet som gör det lätt tillgängligt för dem som har ett romanskt språk som modersmål och de välutbildade som talar engelska. De kan förstå det utan föregående studier.

Interlingua har aktiva användare på alla kontinenter och särskilt i Sydamerika, i östra och norra Europa, särskilt Skandinavien, samt i Ryssland och Ukraina.

I Afrika har interlingua officiell representation i Republiken Kongo. Det finns många webbsidor på interlingua och även utgåvor i Wikipedia och Wiktionary. Likaså flera tidskrifter gemensamma för nationella föreningar för interlingua. Det finns aktiva mailinglistor och det finns i vissa Usenet newsgroups, särskilt i Europa. Interlingua har också förekommit i radio, television och på CD. På senare år också i musik, manga och anime.

Interlingua förekommer nu i gymnasieskolor och på universitet. Det sker ibland som ett medel att lära in andra språk snabbt genom att introducera International Core Vocabulary (ICV). Det ansedda universitetet i Granada i Spanien t ex erbjuder en kurs i interlingua i samarbete med Centro de Formación Continua.